torsdag 24 september 2009

I sybern.. Svart kristall!

Publiken riktar sina pilar
I läktaren står en soldat färdig att döma
Du får ditt brev stämplatt på gammalt vis
Det trimmade gräset är konstgjort

Här kan man köpa svart kristall

Förvirrad över samtalet så tillbringade jag resten av kvällen framför teven.
Något kul hade jag åt att teven vägrade vara på om inte jag höll in ”på” knappen.
Vardagsrummet är knappt möblerat, förutom två sängar så står det några kartonger med böcker i ena änden av rummet.
En kvast räddar tv kvällen. Med kvastens hjälp med ena änden mot sängbenet och den andra änden lyckades jag trycka in ”på” knappen, Fast kilat mellan säng och tv perfekt.

Den perfekta te ve kvällen kändes något meningslöst..
Två mackor och en massa te..
Jag vaknar mitt i natten. I mörkret tar jag fel på dörren in till badrummet och snubblar in, dörren den var tydligen öppen. Vägrar tända lampan, tvättar mig borstar tänderna och sen i säng

Redan dagen efter ser jag den blinde mannen. Han sitter utanför Hötorgshallarna framför en gammal telefonkiosk, jag passar på att hälsa och förklarar att vi har träffats. Han tar av sig glasögonen och jag ser att det inte är samma man. Med ett leende på läpparna går han vidare

3 kommentarer:

  1. Hmm att döma av det du skriver förmodar jag att du precis flyttat till ny lägenhet?

    SvaraRadera
  2. Jag har drömt liknande; Välkända människor jag gått fram till men som visar sig vara andra. Andra som jag pratar med i telefon men hör plötsligt på deras röster att de är främlingar. I drömmen finns ett obehag. En rädsla över kontrollförlusten tror jag.

    Jag tänker på det stämplade brevet och drar en tråd till våra registerutdrag.Jag tycker själv att det är bra att samhället (så långt det är möjligt) försöker skapa en trygg miljö runt barn. En tanke, som slår som ett slag mot min mage, är att de flesta övergreppen mot barn förekommer i hemmet som borde vara den tryggaste platsen av dem alla. Kontrollförlusten är total!

    SvaraRadera
  3. allt går inte att städa bort..de spår vi finner i oss kan komma ur ondo eller av vackra minnen.. glad över att det finna andra vuxna som ser barnen.

    SvaraRadera